"Som ordförande för S-kvinnor vill jag gärna se en kvinnlig ordförande för Socialdemokraterna"
Så skriver Lena Sommestad på sin blogg(länk kommer senare) i dag. Det är ett lustigt uttalande. Borde hon inte, i jämställdhetens namn, förespråka att den person som är bäst lämpad, inte den med ett specifikt kön, ska leda partiet? Jag vet inte. En tanke bara...
Sen kan man fråga sig. Vad hade hänt ifall en högt uppsatt man inom partiet hade gått ut på sin blogg och skrivit att han hoppas att det blir en man?
Ärligt börjar jag vara less på feminismens uppenbara dubbelmoral.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Som du säger så är feminismen inte riktigt ... riktig. Faktum är att man skulle kunna påstå (vilket jag gör) att feminismen föraktar sitt eget kön. Lägg märke till att feminister inte försöker framhäva det kvinnliga, utan snarare försöker bete sig som män. De nedvärderar det kvinnliga och upphöjer det manliga. Det är tragiskt.
Skicka en kommentar