on måndag 30 januari 2012
Egentligen skulle den här bloggposten handla om ACTA, men det får bli någon annan gång. I stället tänker jag skriva om varför jag är emot LAS, och varför jag anser att minimilöner är av ondo. 

I Sverige har vi en hel del lagar som reglerar arbetsrätt. Två exempel är medbestämmandelagen(MBL) och lagen om anställningsskydd(LAS). LAS innebär bland annat att arbetsgivaren måste ha en god anledning för att få säga upp personal, att turordningsreglerna (sist in, först ut) måste följas och att arbetskraft som nyligen sagts upp på grund av arbetsbrist ska ha förtur att återanställas ifall företaget måste anställa fler. När man först tittar på lagen låter den jättebra. Men tyvärr är det inte riktigt lika bra som det låter.

Turordningsregeln är det mest problematiska. Den innebär alltså att den som senast anställdes också är den vars anställning först ska avslutas. Om två personer anställdes samtidigt är det den yngsta som måste lämna. Det innebär då att företaget inte själv får bestämma vem som ska lämna, utan kan helt enkelt tvingas säga upp sin bästa arbetare. Företagen förlorar alltså på turordningsregeln. Dessutom, eftersom de nyaste på företaget ofta också är nya på arbetsmarknaden drabbar turordningsregeln ofta ungdomar och invandrare hårdast. Dessa två grupper, som redan innan har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, blir de första som sparkas ut. Som ny på arbetsmarknaden har du alltså inte bara mindre erfarenhet och färre kontakter än de som redan är etablerade. Du har också lagen emot dig. Resultatet är ganska tydligt.


Som ung är det ganska givet att jag inte gillar turordningsregeln. Jag kan omöjligt stödja en lag som är utformad så att (eller var det för att?) jag ska hålla mig arbetslös. Men som liberal blir mitt hat än mer uppenbart. Arbetsrätt bör inte regleras av staten över huvud taget, utan bör givetvis vara någonting mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrätt är någonting som fackföreningarna sköter mycket mycket bättre än staten. Vilket leder oss in på nästa ondska. Minimilöner.

Sverige är som tur var ett av väldigt få länder i väst som inte har lagstadgad minimilön. I stället är det just facket och arbetsgivare som får reglera detta. Det innebär att om jag faktiskt vill arbeta billigare än minimilön så har jag all rätt att göra det. Jag behöver bara se till att stå utanför facket. Vill man att arbetsgivaren ska vara tvingad att betala minimilön så är det bara att ansluta till facket. Jättesimpelt. Men hur kan någon inte vilja ha reglerad minimilön kanske ni undrar nu?

Jo. Det är egentligen ganska simpelt. Som arbetssökande har man tre sätt att konkurrera med varandra.
  1. Hur bra man är på att utföra arbetet
  2. Hur billigt man utför arbetet
  3. Hur många timmar man är villig att arbeta
Eftersom punkt 3 regleras av 40 timmars arbetsvecka återstår bara punkt 1 och 2. Tar man bort punkt 2 genom att införa minimilöner återstår bara punkt 1. Det innebär att den som är bäst på att arbeta kommer att få jobbet. Den starkaste överlever på arbetsmarknaden och de svaga förpassas till arbetslöshet och socialbidrag. Det är inget som jag står bakom. 

Här är dessutom en väldigt pedagogisk film som förklarar ett annat problemet med minimilöner, nämligen att den som inte utför ett arbete som värderas högre än minimilönen helt tappar möjligheten att försörja sig själv.

Den främsta anledningen att ta bort all form av arbetsrätt och överföra det ansvaret till fackföreningar är egentligen ganska simpel. Valmöjligheten. Ju fler aspekter av ditt eget liv som du får vara med och påverka, desto bättre. Möjligheterna till arbetsrätt försvinner inte bara för att man tar bort lagarna. Däremot tvingar man inte längre på någon dessa rättigheter. Alla får själva bestämma om man vill ha dem eller inte. Som det bör vara.

on torsdag 26 januari 2012
"Som ordförande för S-kvinnor vill jag gärna se en kvinnlig ordförande för Socialdemokraterna"

Så skriver Lena Sommestad på sin blogg(länk kommer senare) i dag. Det är ett lustigt uttalande. Borde hon inte, i jämställdhetens namn, förespråka att den person som är bäst lämpad, inte den med ett specifikt kön, ska leda partiet? Jag vet inte. En tanke bara...

Sen kan man fråga sig. Vad hade hänt ifall en högt uppsatt man inom partiet hade gått ut på sin blogg och skrivit att han hoppas att det blir en man?

Ärligt börjar jag vara less på feminismens uppenbara dubbelmoral.
on tisdag 24 januari 2012
Det verkar som att man i Norge ska förbjuda Anders Behring Breivik att tjäna pengar på den bok han nu håller på att skriva i fängelset. Man motiverar det med att "Mördare och våldtäktsmän ska inte få tjäna pengar på att skriva om sina brott". Det känns för mig ganska konstigt. Jag menar, väntar man sig att det ska ske många brott med motivet "Jag ville tjäna pengar på min kommande bok"? Och hur högt värderar man egentligen friheten?

Det vettiga vore, förutsatt att man vill straffa honom och inte vårda honom, att ge ett strängare straff så att den ersättning han får från boken inte väger upp nackdelarna med straffet. I stället för att konfiskera all vinst från en eventuell bok, hur vore det om man höjde skadeståndet?

Sen är det ju faktiskt så att Breivik inte skriver sin bok för att bli rik. Han skriver den för att han vill nå ut med sitt budskap. De som vill tjäna pengar här är bokförlagen. Och om inte bokförlagen har någon möjlighet att tjäna pengar på en bok kommer den inte släppas. Det innebär inte bara att människor som vill läsa boken inte får göra det, utan det är också direkt skadligt för den norska ekonomin. 

Avslutningsvis tycker jag verkligen att man ska fråga sig om staten verkligen har rätten att bestämma vem som ska få tjäna pengar på vad. Man kan inte säga att man representerar folket med detta lagförslag iallafall. För om folket inte ville att Breivik skulle tjäna pengar på sin bok skulle folket inte köpa boken. Nu verkar det dock som att folket faktiskt värderar bokens innehåll högre än Breiviks fattigdom, och då tycker jag verkligen att norska staten ska hålla sig utanför. 

Men ja, vi bor ju som tur var inte i Norge. Här i Sverige får brottslingar släppa böcker. Och det är ju bra. Annika Östberg ni vet, hon som blev dömd för ett polismord i USA och satt 30 år i fängelse. Hon har skrivit en bok om sitt liv. Det är inte bara ett sätt för oss att få ta del av hennes historia och förstå allt som har hänt, utan också ett sätt för henne att få ett liv utanför det fängelse som hon så länge suttit i.

Tyvärr verkar Breivik inte få samma chans. Han kommer för alltid att vara den där killen som dödade 77 personer en dag i juli 2011. Oavsett om han kommer ut från fängelset som en förbättrad människa eller inte kan han aldrig få ett liv igen. Ingen kommer att anställa honom och han riskerar därför att återgå till brottsligheten. Det enda han har att glädjas åt i sitt framtida liv är alla de kvinnor som nu skriver kärleksbrev till honom.

Men jag vet inte. Kanske borde man också förbjuda kvinnor att ha sex med en brottsling. För inte kan vi väl ha en massa oskulder som springer omkring och begår massmord bara för att få ligga?


on söndag 22 januari 2012
Vem kom egentligen på det här med bygglov? Och hur tänkte han (eftersom det är en så pass gammal bestämmelse antar jag att en man kom med förslaget)? Tycker vi att det är vettigt att staten/kommunen ska bestämma vad vi ska få bygga på vår mark?

Det är i mina ögon en självklarhet att jag ska få göra vad jag vill med det jag äger. Om jag vill bygga en tio meter hög staty av Håkan Juholt bör jag givetvis få göra det. Vill jag måla mitt hus limegrönt bör jag även få göra det. Det är min tomt, och mitt hus. Inte någon annans. Så varför får då staten/kommunen rätten att bestämma?

Ifall ni undrar så ska jag bygga ett hus som detta. Det är svart, det ser lyxit ut och det är jävligt konstigt. Tre saker som jag inbillar mig att det är svårt att få bygglov för i Sverige. Och framför allt sticker det i ögonen hos grannarna. Speciellt i Skellefteå. Inte för att jag kommer bo här hela livet, men ändå.
on måndag 16 januari 2012
Det finns vissa saker som jag verkligen inte kan förstå. Det är för mig helt omöjligt. Tydligen kartläggs amerikaners aktiviteter på Facebook för att avgöra vilken presidentkandidat som är populärast. Ja, så långt är jag med. Det är faktiskt delvis så Facebook finansierar sin verksamhet. Genom att sälja rättigheter till folks privata och offentliga statusuppdateringar och kommentarer. De gör det inte i hemlighet, utan berättar i förväg att det kommer att ske. Så vi kan inte gnälla på Facebook. De gör inget fel.

Men till denna artikel har då DN en omrösning. Och det får de så klart ha. Alla gillar omröstningar. Men det är resultatet som är så förvånande. Nu står det förvisso längst ner att man ska ta resultatet med en nypa salt eftersom urvalet inte är kontrollerat. Men ändå. 71% anser alltså att det är ett intrång i integriteten. Och det kanske det är. Men om 71% verkligen tycker att det är ett intrång, hur kan då Facebook fortsätta vara en så stor del i människors liv? Det är inte direkt första gången folk blir arga över säkerhet eller integritet i samband med Facebook.

Fast ja, vi kan väl anta att DNs läsare inte är några Facebook-fanatiker. Det kanske mer är Aftonbladets grej?
on fredag 13 januari 2012
Alltså, det här med de sexistiska taktikkorten hos P14-laget i innebandy. Visst ska jag medge att jag skrattade en del åt formuleringarna. Jag visade det för min kära flickvän och vi skrattade lite tillsammans. Men ärligt, är det verkligen så hemskt att några 14-åriga pojkar lär sig försvarstaktiker genom att sexistiskt skämta om kvinnor? Är det inte lite väl bajsnödigt att blåsa upp det till en av de största nyheterna i svensk media? Och på riktigt, behövde man ta kontakt med Riksidrottsförbundet? Som om det vore deras fel. Och vad förväntade man sig egentligen för svar från dem? 

Ifall ni nu missat det kan ni läsa om det i DN. Dessutom tar klubben tydligen avstånd från händelsen. Oh really? Inte nog med det, man lyckas även konstatera att det inte är ovanligt. Nej, klart att det inte är. Idrotten är verkligen inte rumsren på något sätt. Och just for your information så ser det ju inte så jättemycket bättre ut på damsidan. Jag kan garantera att nästan varenda fotbolls-, innebandy- eller hockeyspelande kvinna någon gång fått höra vilken fitta hon är. Eller dylikt. 

"Men det här handlar ju inte om det. Det här handlar om vuxna män som tränar ett pojklag". Ja. Jag vet. So what? Jämställdheten vinns inte i omklädningsrummen runt Sveriges idrottsevenemang. Det är dock ett bra ställe att mäta den på. För tro mig, landets bottenskrap älskar idrott. Jag inräknad. 

Det lustiga med det hela är ju att idrottstermer ofta används för att beskriva sex. Ingen klagar över det. Men när sex används för att beskriva idrott, nej så får det inte vara. Dessutom förstår jag ju, tror jag, alla taktikerna utan att någon behöver ha en genomgång. Så de är ju faktiskt rätt bra.

Sofia används vid ledning(förslagsvis). Man avvaktar tills läget kommer, och då smäller det. Fort ska det gå och rakt på sak. Sen är det bra läge för mål. 



Mot ett bollskickligt lag är det viktigt att inte gå bort sig. Precis som med Jennifer.
Och mot lite mindre bollskickliga lag är det stenhård och nästan lite dumdristig press som gäller. Petra !

















Aja, nog om detta. I morgon är det SM i futsal för vissa(för mig!). Vi spelar någon blandning av Jennifer och Sofia. Vi kallar henne Tina.
on torsdag 12 januari 2012
För er som inte vet det är jag liberal. Jag tror på frihet. Att varje människa bör vara fri att göra precis vad den vill med sitt liv så länge ingen annan människa skadas. En del av detta innebär att man bör vara fri att bo precis var man vill i världen. Jag är för fri invandring.

Det lustiga är att när man säger att man är för fri invandring blir man ofta idiotförklarad. "Det skulle aldrig fungera fattar du väl", säger kritikerna. När man frågar dem varför blir svaret någonting i stil med "då skulle alla flytta hit från fattiga länder och leva på socialbidrag". Lustigt... När Sverigedemokraterna vill begränsa invandringen med samma motivering är de rasister.

Men okej. För enkelhetens skull, låt oss anta att Sverigedemokraterna är rasister och ni andra som är för stor invandring men emot fri invandring har rätt. Folk skulle komma hit och leva på socialbidrag. Är det ett problem? Varför är det ett problem? Och om det är ett problem att folk från Afrika lever på våra skattepengar, varför är det då inte ett problem att svenskar lever på våra skattepengar? Anar jag inte lite dubbelmoral här? Kanske rent av lite rasism?

Grejen med socialbidrag är att det bara fungerar om max en viss procent av befolkningen får bidraget. Blir det för många som går på socialbidrag får vi problem att finansiera det. Eller ja, det är så de flesta tänker. Sanningen är ju egentligen en annan. Sanningen är att det aldrig kan bli för många socialbidragstagare. Inte för att det inte finns en maxgräns för hur många vi kan försörja, utan för att fler människor innebär en större efterfrågan på varor. Större efterfrågan medför fler arbetstillfällen och färre arbetslösa. Oavsett hur många människor vi är i Sverige kommer vår arbetslöshet inte att bli så mycket större än den var för något år sedan. Det enda som kan höja vår arbetslöshet är om vi fyller vårt land med personer som inte har och inte kan skaffa sig kompetensen som krävs för att utföra det arbete som efterfrågas. Det vill säga om vi importerar blinda och döva analfabeter utan ben och armar. Men jag tror hur som helst inte att världen har så pass många människor med så pass grova handikapp att vi klarar av att förstöra vårt land genom invandring.

Det andra argumentet mot fri invandring vore att det skulle förstöra den svenska kulturen. Men det argumentet har ju Sverigedemokraterna också provat. Det fungerade inte heller. Så jag vet inte, behöver jag bemöta det?

Låt mig nu fråga. Varför är du emot fri invandring?
on onsdag 11 januari 2012
Bussar börjar nästan kännas som mitt fjärde hem. Jag trivs ändå på bussar. Det är tyst, man kan köpa godis och de har gratis wifi. Här finns alt man behöver alltså.

Vad jag inte gillar med bussar är den stress som det innebär att åka dem. Eller snarare att passa tiden till dem. Man stressar och stressar. På vägen dit blir man orolig att man är försenad. Men lik förbannat får man vänta minst tio minuter i kylan.

Bussresor innebär också ofta att hela dagen går åt. Även om man bara spenderar 2-3 timmar på bussen så blir den totala tiden som går åt betydligt längre. Man måste planera sovtider, måltider och ett gäng andra dagliga aktiviteter efter när man ska sitta på bussen. Ja allt är egentligen ett helvete. Nej fy fan. Jag hatar bussar. Jag tar tillbaka den där första meningen.

Här är jag för övrigt.
on tisdag 10 januari 2012
Rubriken må vara överdriven man jag läser faktiskt ofta att personer tycker att vårt svenska samhälle håller på att förfalla. Det svenska samhälle som en gång i tiden var så vackert. Där alla brydde sig om varandra. Där solidaritet och rättvisa var en självklarhet. Det är helt på väg att försvinna. Och allt beror på vår blå regering. Det är Fredrik Reinfeldt som har gjort oss alla till egoistiska svin. Det är han som tvingar sjuka att arbeta. Och det är han som sett till att vi får allt fler hemlösa. Att vi får färre och färre uteliggare nämns förstås inte. Men nu är det inte uteliggare jag ska prata om i dag. Inte hemlösa heller. Jag tänkte prata om solidariteten och rättvisan. Vad som hänt med den. För jag tror att det finns en väldigt simpel förklaring.

Människan är i grunden egoistisk. Inget agerande sker utan en självisk baktanke. Om du är snäll mot andra är det för att du vill att andra ska vara snäll mot dig. Det är så det fungerar, även om vi inte tänker så. 

Förr i tiden hjälpte människor varandra i väldigt mycket högre utsträckning. Grannar ställde alltid upp för varandra när det behövdes. Det berodde så klart inte på att människor var snällare förr i tiden. Nej anledningen till detta var att de själva kunde behöva hjälp någon gång. Och då är det en fördel om ens grannar tycker om en. 

Men tiderna förändrades. Socialdemokraterna styrde landet år efter år och levnadssituationen blev bättre och bättre för de allra flesta och ifall någon behövde hjälp fanns oftast pappa staten där för att hjälpa. I stället för att grannarna agerade barnvakt kunde du nu lämna barnen på dagis. När dina föräldrar blev gamla dumpade du dem nu på ett ålderdomshem där de fick den vård de behövde. Om grannen blev utan jobb behövde ni inte längre dela med er av er mat. Han kunde nu få bidrag från staten. Listan kan göras väldigt lång. Det är rätt tydligt. Staten tar över från grannen som räddaren i nöden.

Vare sig man tycker det är bra eller dåligt att svaga i dag får hjälp av staten så känns det hur som helst väldigt dumt att anklaga vår blå regering för att ha skapat "problemet". För hade Moderaterna/Högerpartiet styrt under hela 1900-talet hade vi nog varit tvungna att hjälpa varandra ganska mycket än i dag.
on måndag 9 januari 2012
Ofta kan man, om man letar på rätt ställen, se personer som vill legalisera diverse saker som i dag är olagligt. För det mesta handlar det om cannabis och prostitution. Men det kan såklart vara andra saker också. Och varje gång en sådan person dyker upp tvingas den personen alltid motivera varför de är för en legalisering. De tvingas alltid förklara varför lagen har fel om just det ämnet. Är det verkligen vettigt? Borde inte i stället motståndarna till legaliseringen tvingas motivera varför det ska vara olagligt?

För just cannabis hör man ofta att det är mindre farligt än alkohol. Och det motargument som ges är då "Du kan inte legalisera cannabis bara för att alkohol är lagligt. Two wrongs doesn't make a right." Problemet är att debatten tittar på problemet från fel håll. Det rätta sättet att se på det vore att se varför något är förbjudet,  för att sedan kolla om någonting är värre och slutligen förbjuda även det.

Om vi har konstaterat att cannabis är tillräckligt farligt för att det rättfärdigar ett förbud (vilket vi såklart inte har) måste vi självklart även förbjuda andra saker som är lika farliga eller farligare. Eller hur?

Egentligen borde alla lagar prövas om. Den enda frågan som man behöver ställa är "Vem tar skada av att detta är lagligt?". Det är den enda frågan som är relevant. Man kan inte förbjuda någonting för att det är äckligt (dendrofili), att folk kan bli rädda (klädstilar) eller att hundar inte gillar ljudet (raketer). Någon person annan än utövaren (kan man säga så?) måste ta skada för att det ska motivera en lag. Lagar ska inte skydda oss från oss själva. Skadan behöver inte vara fysisk. Den kan såklart vara psyologisk eller ekonomisk också. De allra flesta lagar vi har är som tur var stiftade efter detta. Sen har vi några som inte är det. 

Vem tar skada om en person ger samtycke till sex mot betalning?  - Ingen.
Vem, förutom utövaren, tar skada när någon röker cannabis? - Ingen.
Vem tar skada av att en hanhund har sex med en människohona? - Ingen.
Vem tar skada av att en 14-åring har sex med en 32-åring? - Ingen.

Det är fortfarande förbjudet att tvinga någon till prostitution.
Det är fortfarande förbjudet att tvinga någon att röka cannabis.
Det är fortfarande förbjudet att plåga hundar.
Det är fortfarande förbjudet att våldta 14-åringar.

Jag tänkte ge en fråga. Lämna jättegärna era svar i kommentarsfälten.
Av de fyra förbuden jag nämnde, vilket/vilka tycker du borde vara kvar. Varför?


Så var det äntligen klart. Jag fick i dag svar angående schampot (fortfarande ett förjävla fult ord). Denna gång gick det betydligt snabbare. Det tog bara tre arbetsdagar, precis som utlovat. Bra Henkel !

Svaret kan läsas här.

Det handlade, föga förvånande, om att de inte vill att deras testmetoder ska nå konkurrenterna. För om konkurrenterna har kunskapen att återskapa testerna kan konkurrenterna också skapa bättre produkter. Man vill helt enkelt inte tvingas förbättra sina produkter. 

Hur vore det om vi såg till att alla dessa tester skulle vara offentliga? Jag är alltid på konsumentens sida, och tycker alltid att all information ska delas (jag är kopimist, remember?) så att varje företag kan skapa en så fulländad produkt som möjligt. Det driver samhället framåt. Ju fler personer och företag som vägrar dela sina upptäckter, desto långsammare kommer vårt land och vår planet att utvecklas. Tyvärr.

Men jag får väl tacka Henkel för att de i alla fall är såpass ärliga att de erkänner att det hela handlar om rädsla för utveckling.


on fredag 6 januari 2012
Jahapp. Jonas Sjöstedt blev som väntat vald till ny partiledare i Vänsterpartiet i dag. Jag vet inte så mycket om honom. Jag vet, det borde man kanske göra. Men hans motkandidat Rossana Dinamarca har jag aldrig gillat. Men framförallt känns det skönt att man inte valde henne eftersom hon verkar ha fått sitt huvudsakliga stöd för att hon är ung mamma med invandrarbakgrund, och inte för att man tycker att hon är tillräckligt kompetent. 


  • Att Sverige lämnar EU, eller i alla fall begränsar dess makt - För han sitter numera i riksdagen
  • Begränsa antalet friskolor, avskaffa alla religiösa friskolor, och förbjuda vinster - För det är jobbigt när människor får bestämma över sina egna liv
  • Förbjuda vinst inom vård och ge högre löner till kvinnor som arbetar inom vården - För kvinnor är värda mer än män
  • Kanske sänka skatten för medelinkomsttagare - För det är de rika kapitalistsvinen som ska betala hög skatt
  • Införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön - För våra industrier (typ SAAB) skulle mått bättre ifall vi höjde deras lönekostnader med 20%
Han är en helt vanlig vänsterpartist alltså, om än det där med skattesänkningar var ganska sensationellt. Men nog om honom. Han bestämmer ju trots allt inte i partiet. Han är bara ansiktet utåt. Det mest intressanta med kongressen var såklart de andra besluten som togs.

Vänsterpartiet vill alltså förbjuda bemanningsföretag, avskaffa (aka förbjuda) möjligheten till allmän visstidsanställning samt begränsa (aka halv-förbjuda) möjligheterna till timanställning. Kort och gott, man vill att alla som arbetar ska få göra det som tillsvidareanställd heltidsarbetare. Problemet är väl att väldigt få företag har någon vidare lust att anställa en helt oprövad person. Resultatet blir i stället en statisk arbetsmarknad där arbetslösa har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetsgivare har svårt att göra sig av med arbetare som helt enkelt inte klarar av sitt arbete. Knappast rätt väg att gå.

Man ska också vara den drivande och offensiva kraften för att minska arbetsdagen till sex timmar. Som om någon annan ens är intresserad av att införa det? Som jag nämnde tidigare, man räddar knappast de svenska industrierna genom att öka deras kostnader markant. Jag lovar och svär, ifall våra svenska industriföretag tvingas anställa 20% fler arbetare för att bibehålla produktionen kommer det att innebära en av två saker. Konkurs eller flytt utomlands. Knappast rätt väg att gå.

De såg också till att göra ett tillägg i miljöfrågan. Lösningen till miljöfrågan "kräver att vi bryter mot marknadstänkandet och arbetar för en ny ekonomisk världsordning". Hur tänkte de då riktigt? Vi ska avskaffa marknadsekonomi och ersätta det med? Planekonomi? För det är bättre att det sitter några få och bestämmer vad folk vill ha, behöver ha och kommer ha än att var och en får säga vad de behöver så att någon kan producera och sälja det till dem? Knappast rätt väg att gå.

 Nu känner jag att jag har varit litet orättvis. Det verkar ändå ha tagits ett riktigt bra beslut på kongressen. Man röstade ner förslaget om att kalla sig själva för "välfärdsfeministerna". Vad är det för ord egentligen? 

Mest av allt kommer jag ändå att sakna Lars Ohly. Säga vad man vill av killen, men han ger oss mycket att skratta åt.




I dagens DN kan man läsa om hur tullen tydligt prioriterar narkotikabeslag över vapenbeslag. Nu är jag mycket medveten om att det är strängt förbjudet att ta in droger i vårt land, och jag har inte tänkt ta den debatten. Inte i dag i alla fall. Men är det inte litet lustigt när "chefen för operativ samordning vid Tullverket i Malmö" (grym titel för övrigt. Den vill jag ha när jag blir stor) ursäktar sig genom att säga:

Vi har inte varit framgångsrika när det gäller att hitta vapen. Däremot är vi mycket duktiga på att leta efter narkotika.

Jamen kul för dig. Tyvärr är det ju så att vapen bevisligen används för att döda människor medan narkotika endast förstör för den som använder det. Det är inte direkt vanligt att det springer omkring någon galning och skjuter heroin i folks armväck. Det känns ju spontant som att vapensmuggling kanske är ganska mycket allvarligare. 

Ännu mer tragiskt blir det när man faktiskt visar att det beslagtagits 38 vapen över hela landet under 2011. 38. Trettioåtta. Jämför det med 3185 narkotigabeslag, runt 50 000 liter sprit och 160 000 liter starköl. Visst, jag är väl medveten om att det mest troligt är betydligt vanligare med smuggling av alkohol och narkotika, men jag kan liksom inte låta bli att känna att resurserna används fel.

Eller vad säger ni? Ifall ni fick välja. Vilket av följande tre föremål skulle ni minst av allt vilja se i händerna hos en kriminell galning?

Ja, det var väl det jag trodde...





on onsdag 4 januari 2012
Sverige har, som första land i världen, erkänt kopimism som en religion. Kammarkollegiet beslutade nämligen strax innan jul att erkänna kopimism som ett religiöst samfund. Lysande! Varför det är lysande kommer jag till snart. Först ska jag bara snabbt förklara vad kopimism är för någonting.

Kopimism är en religion som bygger på tron att all kunskap och information är fri och bör delas av alla. Att kopiera eller remixa och dela information är heligt och är en väldigt viktig del i en kopimists liv. Internet, eller snarare internät, är platser av stor betydelse och bör skyddas. Kort och gott kan man säga att kopimism går ut på att fildela så mycket som möjligt eftersom information och kunskap är det viktigaste vi har.

Det mest intressanta med allt detta är att vi nu får en ordentlig krock mellan religionsfriheten och upphovsrätten. En kopimist som innehar information (äger en köpt cd-skiva) kommer att känna ett enormt sug att dela (fildela) denna information med så många som möjligt så fort som möjligt. Hans djupaste tro är nämligen att alla människor har rätt till information och kunskap, och ingen människa har rätt att neka någon annan att sprida information och kunskap. 

Men vad kommer detta att innebära? Kommer kopimister att kunna peka på religionsfriheten när de fildelar? Tveksamt. Men faktiskt inte omöjligt. Tittar man i Sverige i dag finns det religioner som i vissa fall faktiskt får speciella rättigheter, just tack vare religionsfriheten. 

Dessutom kan detta öppna för att vi faktiskt får se den riktiga debatten om fildelning. Det som debatten egentligen bör handla om. I stället för musikbolagens förlorade intäkter, som egentligen inte är det minsta relevanta i sammanhanget, bör man diskutera och debattera upphovsrättens inkräktande på äganderätten och min rätt att göra vad jag vill med min egendom.

Jag anser att äganderätten bör stå över upphovsrätten. Jag anser att det är min rättighet att göra vad jag vill med min egendom, oavsett vems om har skapat den från början. Jag anser att det är min rättighet att dela min egendom med andra, utan att någon ska lägga sig i. Jag är kopimist.

Mer information om kopimism hittar du här !



För några inlägg sedan funderade jag över hur man mäter glans i håret. Det hela slutade som bekant med att jag skickade en fråga till barnängen och frågade mer specifikt hur de mätade. 

Mitt mail vidarebefodrades först till "ansvarig avdelning". Väl där hade personen som tog hand om ärendet först inte möjlighet att nå dokumentsystemet, och sedan var han heller inte kvalificerad att besvara frågan. Min fråga skickades då vidare till den tekniska avdelningen för att få ett korrekt och välformulerat svar. Eller ja, det var vad jag trodde. I dag, efter 16 dagar, fick jag det här svaret:

Klicka för större bild

Ärligt, tar det 16 dagar att komma fram till att de av "konfidentiella skäl inte lämnar ut detaljerad information om sina tester för att bevisa prestanda"? Det har visserligen varit jul och nyårsfirande, men det känns inte som att de full arbetsstyrka för att komma fram till det där svaret.

Och ifall man vägrar lämna ut detaljerad information om sina tester för att bevisa prestanda, kan man då verkligen påstå att deras tester bevisar prestanda? Självklart inte.

Nej, jag har såklart inget annat val än att svara på mailet och fråga vidare

Klicka för större bild

Nu är det väl bara att glatt vänta på ett svar. Det är spännande det här. Om inte barnängen kan leverera får jag väl skicka samma fråga till Schwarzkopf. Men jag är inte så haj på tyska, så vi får se...

Fotnot: Schampo är ett estetiskt mycket fult ord. Engelskans Shampoo är mycket vackrare.
on tisdag 3 januari 2012
I dag tänkte jag förklara för er varför Gud är vår enda möjlighet till fri vilja och be er delta i ett litet tankeexperiment. 


Föreställ er ett biljardbord. På biljardbordet finns som vanligt 16 bollar i varierande färger. Du stöter till den vita bollen och sätter den i rörelse. I det exakta ögonblicket som du stöter till den vita bollen kan man räkna ut exakt hur alla bollar kommer att röra på sig.Med placeringen av de 16 bollarna och den hastighet  den vita bollen skickas iväg kommer alltid resultatet att bli detsamma. Förutsatt att inte någonting utanför bordet påverkar utgången. Låter det bekant? Inte?

Precis likadant fungerar vårt universum. Allt är uppbyggt med atomer. Dessa atomer reagerar på varandra efter exakta regler, och atomerna är redan satta i rörelse. Det enda som kan ändra på framtiden är en yttre kraft, en Gud. Vår fria vilja är alltså inget annat än en illusion. De val du gör är inte fria. Faktum är att du helt enkelt inte hade kunnat välja någonting annat. Jämför med en robot. Du matar den med data och den agerar därefter. Matar du två identiska robotar med samma data kommer de att agera helt identiskt, oavsett hur många gånger du gör exerimentet.


Allt detta innebär att vi, i teorin, redan nu skulle kunna veta exakt vad som kommer att hända om tusen år. I praktiken blir det så klart omöjligt. Vi är helt enkelt för dumma. Men låt oss i stället göra ett litet tankeexperiment. 

Reglerna är simpla:
  • Det finns ingen Gud.
  • Fysikens lagar är korrekta.
Tänk dig att du skapar en maskin, en liten låda. På lådans framsida sitter en skärm. Du skapar kort och gott en TV. Men denna TV visar inte Big Brother och Lilla Huset På Prärien.  Denna TV visar framtiden. 

Frågorna jag vill besvara är:
  • Vad ser du ifall du tittar i den?
  • Vad hindrar dig från att ändra framtiden till något annat än det du ser?